Mycket att skriva om

Ja, som vanligt är det mycket att skriva om när man inte har bloggat på evigheter… 🙂
Undrar vad jag ska börja med?

Ja, ni ser säkert att jag har ändrat layouten på bloggen, detta då jag har tröttnat på att byta headerbild då och då. Denna layout har 4 olika färgteman och kan dessutom har 2 eller 3 kolumner. Det finns ytterligare en layout att alternera med, om jag känner för det… 🙂

Jag måste ju säga att våren verkligen har exploderat i år, och dessutom tidigare än vanligt! Påsken var ju rena kanonhelgen vädermässigt sett, och även veckan före var varm. Blev ju till att leta fram vårkläderna i förrådet och vårskorna, vinterkläderna blev ju på tok för varma. Var gott att kunna sitta ute eller ta promenader utan tre lager på sig.

Var tvungen att göra en shoppingtur, då jag inte hade några snygga klackskor till vårens kläder, och på Brandos hittade jag riktigt snygga svarta skor och sandaler till vettiga priser. Så nu klarar jag mig ett par år till… 🙂

Diabetesen sköter sig, och jag har nu fått en blodsockermätare som jag använder på morgonen för att mäta fasteblodsockret. Det finns bra diabetesdagböcker på nätet, bl.a. Blodsockerdagbok och Diabeteslogger. Jag använder båda, för den ena har en bra graf över statistiken och den andra kan publicera ett visst antal mätningar. Det svänger lite fortfarande, men jag börjar få mer koll på vad som höjer respektive sänker blodsockret.

Under påskhelgen slappade jag mest, men på Påskafton var jag en sväng i huset och jobbade i trädgården, då resten av familjen var uppe i Lysekilstrakten hos gubbens pappa. det var skönt att vara i huset i lugn och ro och pyssla som man ville ute och inne.

Har kommit igång riktigt bra med motionen nu, vilket känns bra. Promenerar med hunden två dagar i veckan, och sedan försöker jag även promenera i Delsjöområdet/Skatås/Härlanda Tjärn några gånger i veckan, både längre och kortare promenader. Cyklar gör jag också någon gång i veckan.

Psykiskt mår jag allt bättre för varje vecka, och jag känner att livet återvänder mer och mer.

Blodsockret går åt rätt håll

Fick ju diagnosen diabetes 2 i höstas, och började då med Metformin 1 tablett/dag. Ganska snabt ökade jag till två tabletter, och i februari till tre tabletter. Skälet var att fasteblodsockret envisades med att ligga högt trots att jag äter vettigt och rör på mig så gott som varje dag.
Även HbA1c låg högt hela tiden.

Men förra veckan var jag hos diabetessköterskan igen, och äntligen går HbA1c åt rätt håll, för långtidsblodsockret visar på hur man ätit under de senaste 6-8 veckorna, och tendensen går åt rätt håll, dvs neråt. Dock var fasteblodsockret lite för högt igen, så nu tar jag 2 tabletter på morgonen och två på kvällen. Enligt sköterskan tar det tid att få ner det korta sockret, så det är inget ovanligt att ha högt den första tiden.

Äter mer sunt med mer grönsaker och frukt och promenerar varje dag. De dagar jag inte går med hunden brukar jag försöka ta en längre powerwalk, så jag blir rejält varm och får upp pulsen. Ska även börja cykla så fort jag får cykeln på plats.

Fick även en blodtrycksmätare sist, så nu kollar jag fasteblodsockret på morgonen, samt efter maten och motion lite då och då. Har hittat en webbaserad blodsockerdagbok där jag kan föra in mina värden varje dag, och det fungerar även via mobilen.

Tycker det fungerar bra med diabetesen just nu, det känns inte jobbigt alls. Hade ju graviditetsdiabetes under båda gravititeterna, och den diabetesen var betydligt besvärligare med stora svängningar i sockerkurvorna, så jag fick ta insulin då.

Som bonus har jag dessutom gått ner i vikt, vilket känns bra, och jag hoppas få bort några kilon till innan sommaren… 🙂

Blandat inlägg

Äntligen börjar våren närma sig, idag var det hela 18° i solen ute, och det räckte med tshirt och byxor på promenaden, jackan behövdes inte. Såg både blommande scilla, tulpaner, krokusar och påskliljor under promenaden.

Har jobbat lite med hemsidorna, men det finns mer kvar att göra. Hittills har jag flyttat över alla fotolänkar från Fotoscillas gallerier till Cillasfoto, kvar är bara några gamla gallerier som ska flyttas på sikt. Kvar på Fotocilla blir bara fotobloggen till slut. Trädgårdssidan och Köksrenoveringssidan kommer vara kvar synliga på webben, men de är inaktiva i övrigt.

Jag har experimenterat med Twitter, Twitterfeed och Twitter Tools på bloggarna, men ännu har jag inte bestämt hur jag ska lösa det. Kan ju inte använda alla, då blir det trippelinlägg på Facebook, och det vill man ju inte. Får fundera lite till.

För att säkra alla mina bilder och viktiga filer på datorn har jag flera externa hårddiskar jag gör backup till, och häromveckan slutade en av hårddiskarna att fungera! Där fanns bilder från 2001-2005 och lite andra filer. Men tack vare lite hjälp så lyckades jag rädda filerna till datorn, och sen köpte jag en ny extern hårddisk och lade filerna där, men har även lagt dem på ytterligare en extra hårddisk, för säkerhets skull.
Tur att jag har flera alternativ att spara bilderna nu!

Fungerar bra

Det fungerar bra mellan mig och K, vilket är rätt skönt med tanke på det vi går igenom just nu.

Fick bekräftelse från tingsrätten i början av februari, och betänketiden pågår från 1/2 – 31/7. Kan alltså skicka fullföljdsansökan 1/8.

Bor fortfarande hos mina vänner, och det fungerar väldigt bra, då jag får använda utflyttade sonens rum som mitt rum. Kan då ha en del av mina saker och kläder där utan problem. Mest är det dock kläder, lite böcker, småsaker och min laptop.

Har utarbetat en rutin för varje vecka nu, vilket innebär att jag åker till huset varje måndag, onsdag och fredag för att gå ut med hunden och träffa pojkarna. Fredagar brukar jag även stanna kvar på middag, så vi kan prata och diskutera allt möjligt. Vi kan till och med skratta åt situationen nu, vilket innebär att vi båda har gått igenom de värsta faserna och ser framåt.

Just nu håller jag på att packa flyttlådor med saker och kläder från mitt rum, då jag hyr ett litet förråd i närheten av där jag bor nu (bor i Partille). Då kan jag lättare hämta sånt jag behöver, typ byta garderoben från vinterkläder till vårkläder utan att behöva åka ända till huset i Kullavik.

Söker lägenhet för fullt i Gbg, söder om Älvstranden och E45, men det är långa köer och jättesvårt i dagsläget. Kanske får bo i andra hand ett tag, eller köpa bostadsrätt i höst, får se hur jag gör.

Men det har varit jobbigt ett tag, framför allt med tanke på depperioden jag hade, dock fungerade det bra i huset trots det. Nu är det  bättre, som tur är, de nya tabletterna har gjort susen.

Vi börjar komma överens om vad jag ska ta med mig från huset, och i princip blir det de saker/möbler jag ärvt, de saker jag behöver och lite andra saker som K inte behöver. Vi kan diskutera det mesta som tur är, och de saker vi båda vill ha ska vi lägga i en pott, så blir det typ ”varannan gång tar jag, varannan gång tar du” på dem, helt ok för min del. Som tur är så är det bara några få saker det gäller.

För övrigt kommer vi fortsätta hjälpas åt med barnen och husdjuren, och jag har lovat att även i fortsättningen ställa upp när djuren behöver passas eller tas till veterinären, då djuren alltid varit mitt huvudansvar. Det är ju därför jag går ut med Bobby så ofta, jag tycker om att göra det. Men han hör hemma i huset, och barnen älskar honom, så han får stanna där.
Även katterna blir kvar, de är ju utekatter och kan gå ut och in som de vill genom sin kattlucka, och jag vill att de ska få leva som de är vana vid.

Tror detta kommer bli bra i slutändan!

Ser ljuset i tunneln

Äntligen börjar jag se ljuset i tunneln igen!

Har haft en längre period med rejäla svackor och dippar, och det har gjort att jag inte haft ork eller energi till mer än att klara vardagen. Tröttheten har varit enorm, jag har varit tvungen att vila på jobbet, vila på eftermiddagen när jag kom hem sant sova mycket på nätterna, och ändå har jag varit stentrött dygnet runt.

Men till sist gick jag till läkaren och fick antidepp utskrivet, dock hjälpte inte den första sorten då tröttheten stannade kvar. Men efter att jag bytt till en annan sort i måndags så har det blivit mycket bättre, så hela denna vecka har varit bra hittills, utan dessa trötthetsdippar. Humöret har också blivit mycket jämnare, förut kunde jag svänga från glad till ledsen på några sekunder.

Annars rullar dagarna på, och det går bra med processen. Skriver inte mer om den öppet, får bli ett låst inlägg om det.

Vad har hänt annars?
Hunden har blivit trimmad, och det är en helt annan hund nu! Förut var han så jäkla långhårig och rufsig att man trodde det var en blandras och inte en schnauzer, hmmm…! Nu ser han mycket mer ut som en rashund… 🙂

Jag går nu en bokföringskurs på kvällstid, genom jobbet. Riktigt intressant är det, och då jag jobbat lite med det sedan i höstas, så begriper jag ganska mycket av det. Men ny förstår jag mer principen bakom själva bokföringen, faktureringen, moms, baskontoplanen osv. Kursen är klar i maj, och efter det kommer jag få jobba med mer avancerade program, kul.

Har lagt ner fotograferandet helt för tillfället, men kommer nog börja fota mer när våren och värmen kommer, jag hoppas det åtminstone.

Hemsidor och bloggar är fortfarande vilande tills vidare.

Skyddat inlägg

Jag har precis börjat min skilsmässoprocess.
Har varit med fd maken i 20 år och gift i 15 år.

Sista tio åren har känslorna ebbat ut och jag har känt att allt sakta försvunnit. Har känt mig instängd, isolerad och ensam så länge, och bara jobbat och tagit hand om hushållet och barnen. Maken och jag har inte haft gemensamt liv på länge, vi har haft skilda sovrum i alla år och sexlivet har varit helt dött i många år.

Han har aldrig varit den som visat känslor eller sagt något om känslor till mig, och trots att jag under åren försökt på alla sätt att visa känslor har jag aldrig fått något gensvar från honom.

Dock har vi varit vänner och har kunnat umgås och göra saker tillsammans under alla år, inga gräl alls mellan oss.

Till slut dog dock känslorna ut nästan helt, och jag ville ta ut skilsmässa 2004, men på något sätt lyckades han hålla mig kvar i äktenskapet ett tag till, vilket jag idag ångrar.

I somras kom tanken på skilsmässa upp igen, och denna gång starkare än någonsin. Jag kände att om jag inte gör detta snart, så kommer jag gå under i ett känslolöst och heldött äktenskap, som jag känner mig totalt ensam och instängd i.

Till slut orkade jag inte längre, och tack vare stöttande vänner som visste hur jag mådde, så tog jag steget och bad om skilsmässa den 5/1 2011. Givetvis blev han chockad och ledsen, och for ut med anklagelser och allt annat man säger i sådan chocksituation.

Samma kväll kände jag att det bara blev för mycket, så jag packade min väska och åkte till mina vänner, som visste att jag skulle släppa bomben den dagen, och hade sagt att jag kunde komma till dem närhelst jag behövde komma ifrån huset.

Väl hos vännerna kollapsade jag totalt och var helt väck i 3-4 dagar. Grät, sov och ältade om vartannat, och vännerna lyssnade på mig. Men min största känsla har hela tiden varit lättnad, en sten föll från hjärtat när jag tog steget.

Sedan tog jag mig till huset igen för att hjälpa till med att gå ut med hunden och träffa barnen, som jag inte hade sett sedan jag lämnade huset fyra dagar tidigare.

Yngste sonen kom med frågor och jag försökte besvara dem efter bästa förmåga, och han verkade förstå vad jag menade. Äldste sonen var mer lugn och sade bara att det var mitt beslut och att det löser ni två vuxna på ert sätt.

I torsdags träffade jag min mor för första gången sedan jag tog beslutet, och det blev ett riktigt bra och konstruktivt samtal då vi bollade saker och ting, och vad jag ska tänka på inför den fortsatta skilsmässoprocessen.

I fredags hade jag det första riktiga samtalet med fd maken sedan jag lämnade huset, och jag måste säga att det gick förvånansvärt bra och smärtfritt. Hade skrivit en lista på sånt jag ville ta upp, och faktum var att vi var överens om det mesta, blev inget tjafs alls. Barnen kommer bo kvar hos honom i huset, då de har kompisar och skola i närområdet, så det blir jag som flyttar.
Det enda var att han inte ville skriva på pappren, så det blir enskild skilsmässoansökan.

Så nu kan vi börja själva processen med allting som ska fixas, typ bodelning etc.
Känns bra att det kommit så här långt, och att jag fixade de två viktiga första samtalen.

Förresten, jag har även skickat pappren för enskild ansökan till tingsrätten.

För tillfället bor jag hos mina vänner, de har upplåtitit en utflyttad sons sovrum åt mig. Känner att jag inte kan bo i huset just nu, men eftersom det första samtalet med maken gick såpass bra, så kommer jag troligen vara mer i huset framöver, dels för barnens skull och dels för att gå ut med hunden. Jobbar bara 50% och kan ta lunchpromenaden i så fall.

Mina mål just nu är att få bekräftelse från tingsrätten att pappren kommit in, och fortsätta söka lägenhet för fullt. Söker 2:or främst i södra Gbg.

I dagsläget mår jag rätt bra tack vare mina vänner, men känslolägena pendlar förstås en del. Men grundkänslan är fortfarande lättnad över att ha lyckats ta det svåra steget att skiljas. Visst sörjer jag det som varit och som inte kommer tillbaka igen, men hade jag inte gjort detta nu så hade jag troligen gått under i äktenskapet till slut.

Ett långt inlägg detta, men jag ville skriva av mig lite.

Hänt en del + låsta inlägg

Tyvärr är det längesedan jag skrev här nu, men det har sina orsaker.

Dock har julen, nyåret och min födelsedag firats som vanligt, och det blev trevligt med god mat och presenter.
Min mor var med på julafton, på nyår var det bara vi, och då blev det fondue.

På min födelsedag skulle vi åkt bort, men då alla var rejält förkylda, så avbokade vi det.

Vintern har varit lång och seg, och den 11 januari stukade jag foten rejält på hundpromenaden. Fortfarande känns den öm och svajig, men jag har en vriststödlinda om den nu, så det blir nog bättre snart.

En del av er följer mig på FB, och några av er har nog läst att jag har en jobbig situation nu.
Detta är ytterst privat för mig, så i fortsättningen kommer jag skriva låsta inlägg om det.

Ni som vill ha tillgång till mina skyddade inlägg kan gå via sidan Skyddat i menyn, där ni kan läsa mina villkor för att få lösenordet samt ansöka om det.

Jag kommer även trappa ner mina bloggar och hemsidor, och på sikt kommer flera av sidorna att försvinna, då jag känner att jag inte har tid eller lust att jobba med dem längre. Bloggarna kommer dock vara kvar, även om fotobloggarna är vilande tills vidare.

Glest här

Som vanligt är det glest mellan inläggen här, men det beror mest på lathet och inte bloggtorka… 🙂

Månaden har gått fort och det är redan snart 4:e advent, jisses!
Har fått upp julgardinerna och uteslingorna, och är hyfsat ikapp med julpyntandet och julbakandet, till helgen bakar vi det sista. Julgodiset får pojkarna dock göra själva.

Julen tillbringas här hemma, med min mor som middagsgäst.

Men det var sjutton vilken enveten vinter vi har! Kallt och ruggigt är det, och får fibromyalgin att kännas mer nu, usch. Men hunden älskar snön, han bara hoppar, skuttar och har sig hela tiden ute!

Tyvärr har inte blodsockret stabiliserat sig som önskat, så nu äter jag blodsockersänkande tabletter till middagen. Får även tänka på vad jag äter och att jag äter regelbundet. Sött och alkohol har jag redan slutat med, och fiber och grönsaker måste jag öka på i kosten.

Motionen fungerar fint tack vare hunden, ska även ta upp simningen när simhallen öppnar igen (den är stängd för sanering pga rökskada).

På jobbet rullar det på, har varit på konferens med medarbetarna i min arbetsgrupp, och till våren ska jag på kvällskurs i bokföring.

Annars händer det inte så mycket nytt.

Låter hemsidorna vila som de är, har inte lust att jobba med dem numera.