Blodsockertest & träning

Tog och testade blodsockret en dag när jag tränade för att se hur mina värden är dessa dagar, kan var kul att se hur blodsockret reagerar på träning.

Annars brukar jag mest testa fasteblodsockret då och då, så jag ser att nivån är ungefär samma hela tiden. Sedan beror ju värdena även på vad jag ätit kvällen innan och när, och om jag ätit efter jag tagit Metformin.

Träningen består av styrketräning enligt ett upplagt program, samt lite konditionsträning på löpband efteråt, beroende på tid och ork.

Blodsocker 25/1

  • 07:20   5.9   Före frukost
  • 09:25   5.9   2 h efter frukost och Metformin
  • 14:10   7.2   Direkt efter träningen
  • 17:15   8.1   2 h efter lunch & 3 h efter träningens slut
  • 22:25   5.3   2 h efter middag och Metformin

På morgonen den 26/1 hade jag 6,3 i fastevärde, hade då ätit kebab med bröd (fast utan brödet) till middag kvällen innan.

När jag jobbar så tränar jag direkt efter jobbet, dvs ungefär 40 min efter att jag åkt från jobbet 12:20. Brukar då se till att ta en bra fika runt 9:30 samt ta något lätt i bilen på vägen till träningen, typ en ½ proteinbar eller mellanmålsbar. Efter träningen tar jag en banan och äter sedan lunch när jag kommer hem, runt 14:30-15:00.

På onsdagar tränar jag inte förrän 14:30 med min PT, så då åker jag hem och äter lunch och byter om hemma först, och då blir upplägget lite annorlunda med lunchen och så.

Ska även testa blodsockret en vardag då jag inte tränar, kommer en rapport om det framöver.

Blodsocker och HbA1c

För en diabetiker är det viktigt att hålla koll på sina blodsockervärden, så att man har en jämn och bra nivå på blodsockret, då för höga värden är skadliga för kroppen och ger  följdsjukdomar och komplikationer på sikt.

Jag saxar en beskrivning på blodsocker och insulinets funktion i kroppen:

Insulin bildas i bukspottkörteln

För att kroppen ska fungera behöver man bränsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker.

När man har ätit tar tunntarmen upp socker från maten. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, till exempel i muskler och lever, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Överskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer det inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker i blodet.

Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. För hög koncentration skadar kroppens celler. Om koncentration blir för låg vid behandling med läkemedel kan man bli skakig, svettig och omtöcknad. Det är ovanligt men man kan bli medvetslös.

Nedsatt glukostolerans – ett förstadium till diabetes

Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. När halten har nått en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år.

Blodsockervärdet mäts i ett blodprov

Mängden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol/l). Det kallas plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal säger man ofta bara blodsocker.

För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov. Om man misstänker att man har typ 2-diabetes bör man se till att få provet taget. Det gäller särskilt om man är överviktig eller har nära släktingar med sjukdomen, eftersom risken då är större för att få typ 2-diabetes. Har man tidigare haft graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck bör man också få sitt blodsockervärde mätt.

Ovanstående kursiverade inlägg är hämtat från 1177.se

Man tar så kallat fasteblodsocker på fastande mage på morgonen, är värdena inte bra så tar man vid flera tillfällen för att säkerställa ev diagnos.
En frisk person har ett fasteblodsocker på 4-6 mmol/l, har man 6-6,9 mmol/l, så har man pre-diabetes, dvs inte fullt utvecklad diabetes.
Värden från 7 mmol/l och uppåt ger diagnosen diabetes.

HbA1c är  ett annat blodprov man tar, och kallas”långtidsblodsocker”, se beskrivning nedan.
Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden. 
Ett högt HbA1c visar att sockernivån varit hög en längre period = diabetes.

För en frisk person ligger HbA1c på 27-42 mmol/l (upp till 46 mmol/l om man är över 50 år), värden över det indikerar på diabetes.

Sjukvården har lite målvärden som man ska försöka följa som diabetiker (en del har instabil diabetes med hoppande blodsocker, för dem är det svårare), se fakta nedan.

  • Blodsocker – före måltid 4-7 mmol/l, 2 h efteråt högst 10 mmol/l
  • HbA1c – lägre än 52 mmol/l
  • Blodtryck – lägre än 130/80
  • LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) – lägre än 2,5 mmol/l

Själv har jag fasteblodsocker som ligger mellan 5,6 – 6,6, och 2 h efter måltid ligger det sällan över 7.
Senaste HbA1c låg på 42, blodtycket har alltid varit bra, och kolesterolet har sjunkit från 2,8 (nov 2011) till 1,6 i december 2012.