Det fungerar bra mellan mig och K, vilket är rätt skönt med tanke på det vi går igenom just nu.

Fick bekräftelse från tingsrätten i början av februari, och betänketiden pågår från 1/2 – 31/7. Kan alltså skicka fullföljdsansökan 1/8.

Bor fortfarande hos mina vänner, och det fungerar väldigt bra, då jag får använda utflyttade sonens rum som mitt rum. Kan då ha en del av mina saker och kläder där utan problem. Mest är det dock kläder, lite böcker, småsaker och min laptop.

Har utarbetat en rutin för varje vecka nu, vilket innebär att jag åker till huset varje måndag, onsdag och fredag för att gå ut med hunden och träffa pojkarna. Fredagar brukar jag även stanna kvar på middag, så vi kan prata och diskutera allt möjligt. Vi kan till och med skratta åt situationen nu, vilket innebär att vi båda har gått igenom de värsta faserna och ser framåt.

Just nu håller jag på att packa flyttlådor med saker och kläder från mitt rum, då jag hyr ett litet förråd i närheten av där jag bor nu (bor i Partille). Då kan jag lättare hämta sånt jag behöver, typ byta garderoben från vinterkläder till vårkläder utan att behöva åka ända till huset i Kullavik.

Söker lägenhet för fullt i Gbg, söder om Älvstranden och E45, men det är långa köer och jättesvårt i dagsläget. Kanske får bo i andra hand ett tag, eller köpa bostadsrätt i höst, får se hur jag gör.

Men det har varit jobbigt ett tag, framför allt med tanke på depperioden jag hade, dock fungerade det bra i huset trots det. Nu är det  bättre, som tur är, de nya tabletterna har gjort susen.

Vi börjar komma överens om vad jag ska ta med mig från huset, och i princip blir det de saker/möbler jag ärvt, de saker jag behöver och lite andra saker som K inte behöver. Vi kan diskutera det mesta som tur är, och de saker vi båda vill ha ska vi lägga i en pott, så blir det typ ”varannan gång tar jag, varannan gång tar du” på dem, helt ok för min del. Som tur är så är det bara några få saker det gäller.

För övrigt kommer vi fortsätta hjälpas åt med barnen och husdjuren, och jag har lovat att även i fortsättningen ställa upp när djuren behöver passas eller tas till veterinären, då djuren alltid varit mitt huvudansvar. Det är ju därför jag går ut med Bobby så ofta, jag tycker om att göra det. Men han hör hemma i huset, och barnen älskar honom, så han får stanna där.
Även katterna blir kvar, de är ju utekatter och kan gå ut och in som de vill genom sin kattlucka, och jag vill att de ska få leva som de är vana vid.

Tror detta kommer bli bra i slutändan!