En kär vän är borta…

Idag blev jag tvungen att ta det svåra beslutet att avliva Hugin, en familjemedlem sedan 29/7-97

Hugin var världens goaste katt, som kom till oss som kattunge (f-22/5-97), och som älskade att lata sig, äta god mat och bråka med Barbus…

Vi hade märkt avmagring och tappad matlust sedan 1 månad, och nyligen kände jag en knöl i hans mage. Men han var ändå pigg nog att äta en aning, röra på sig och gå ut en gång om dagen. Trots det var det stor skillnad i övrigt, då han mest låg och vilade o dåsade….

Hos veterinären i morse fick jag bekräftat mina farhågor, inoperabla tumörer i bukhålan… Då jag o maken redan tidigare hade kommit överens om att Hugin inte skulle behöva lida om det var obotligt, så fattade jag ganska snabbt beslutet om avlivning. Men det var j-ligt jobbigt…. Usch vad jag grät där och efteråt…

Men han kommer tillbaka sedan i en urna, för jag vill begrava honom, och ha en minnesplats över honom.

Trots allt var han inte bara en katt, utan en kär medlem av familjen.

Tur att vi har Barbus att trösta oss med……

Sorgsen Caroline