Blodsocker och HbA1c

För en diabetiker är det viktigt att hålla koll på sina blodsockervärden, så att man har en jämn och bra nivå på blodsockret, då för höga värden är skadliga för kroppen och ger  följdsjukdomar och komplikationer på sikt.

Jag saxar en beskrivning på blodsocker och insulinets funktion i kroppen:

Insulin bildas i bukspottkörteln

För att kroppen ska fungera behöver man bränsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker.

När man har ätit tar tunntarmen upp socker från maten. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, till exempel i muskler och lever, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Överskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer det inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker i blodet.

Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. För hög koncentration skadar kroppens celler. Om koncentration blir för låg vid behandling med läkemedel kan man bli skakig, svettig och omtöcknad. Det är ovanligt men man kan bli medvetslös.

Nedsatt glukostolerans – ett förstadium till diabetes

Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. När halten har nått en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år.

Blodsockervärdet mäts i ett blodprov

Mängden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol/l). Det kallas plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal säger man ofta bara blodsocker.

För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov. Om man misstänker att man har typ 2-diabetes bör man se till att få provet taget. Det gäller särskilt om man är överviktig eller har nära släktingar med sjukdomen, eftersom risken då är större för att få typ 2-diabetes. Har man tidigare haft graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck bör man också få sitt blodsockervärde mätt.

Ovanstående kursiverade inlägg är hämtat från 1177.se

Man tar så kallat fasteblodsocker på fastande mage på morgonen, är värdena inte bra så tar man vid flera tillfällen för att säkerställa ev diagnos.
En frisk person har ett fasteblodsocker på 4-6 mmol/l, har man 6-6,9 mmol/l, så har man pre-diabetes, dvs inte fullt utvecklad diabetes.
Värden från 7 mmol/l och uppåt ger diagnosen diabetes.

HbA1c är  ett annat blodprov man tar, och kallas”långtidsblodsocker”, se beskrivning nedan.
Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden. 
Ett högt HbA1c visar att sockernivån varit hög en längre period = diabetes.

För en frisk person ligger HbA1c på 27-42 mmol/l (upp till 46 mmol/l om man är över 50 år), värden över det indikerar på diabetes.

Sjukvården har lite målvärden som man ska försöka följa som diabetiker (en del har instabil diabetes med hoppande blodsocker, för dem är det svårare), se fakta nedan.

  • Blodsocker – före måltid 4-7 mmol/l, 2 h efteråt högst 10 mmol/l
  • HbA1c – lägre än 52 mmol/l
  • Blodtryck – lägre än 130/80
  • LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) – lägre än 2,5 mmol/l

Själv har jag fasteblodsocker som ligger mellan 5,6 – 6,6, och 2 h efter måltid ligger det sällan över 7.
Senaste HbA1c låg på 42, blodtycket har alltid varit bra, och kolesterolet har sjunkit från 2,8 (nov 2011) till 1,6 i december 2012.

 

Diabetes typ 2

Det finns två typer av diabetes, typ 1 & typ 2, och jag har typ 2, som jag tänkte berätta om lite mer här.

Vill ni veta mer om typ 1 (som jag inte kan så mycket om), så kan ni läsa mer om den här: http://diabetesportalen.nu/ eller här: http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/

Diabetes typ 2 kallas också åldersdiabetes då det är främst äldre personer som drabbas av den, den debuterar sällan före 40 års ålder. Men senare statistik har visat att den kryper ner i åldrarna, och även yngre vuxna drabbas.

Sjukdomen kommer smygandes och symptomen är ofta få, så den upptäcks oftast i samband med ett blodprov vid en rutinundersökning. Många gånger har den då hunnit fortskrida en bit, och många äldre som får diagnosen har ofta redan fått några komplikationer.

Sjukdomen är lite av en livsstilssjukdom, då det i många fall går att förbättra blodsockervärdena om man ändrar livsstil, mer om det nedan.

Det finns flera faktorer som samverkar till att man kan få Diabetes typ 2 (gener och miljö):

Livsstil
Ärftlighet
Hälsa

Livsstilen: man äter fel mat och för mycket mat, röker och rör sig för lite.

Ärftlighet: risken är stor att få diabetes om man har släktingar som har sjukdomen (typ 1 har inte alls lika stor ärftlighetsrisk).

Hälsa: detta är ett stort område med många faktorer, så jag listar upp dem:

  • Höga blodfetter (dåligt kolesterol – LDL)
  • Övervikt
  • Bukfetma (över 88 cm för kvinnor och 102 cm för män ökar risken avsevärt)
  • Rökning
  • Högt blodtryck (c:a 50% av de med typ 2 har högt blodtryck)
  • Autoimmun sjukdom (typ sköldkörtelsjukdomar mm)
  • Haft graviditetsdiabetes

Har man en av alla dessa faktorer så är inte risken så stor, men ju fler faktorer som finns desto större risk för att få diabetes 2.

Många som är okunniga tror att alla som får typ 2 är feta/har högt blodtryck/motionerar inte etc, men det är fel.

Det finns personer som motionerar, äter rätt och har bra värden, och ändå får de sjukdomen, och då är det ofta ärftligheten som ställer till det, dvs de har flera släktingar som har diabetes 2.

För mig är det nedanstående som orsakat min diabetes:

  • graviditetsdiabetes – fick det vid båda graviditeterna
  • pankreatit (bukspottkörtelinflammation) vid första graviditeten – körteln blev känsligare för fet mat och starka kryddor efter inflammationen
  • autoimmun sjukdom (hypotyreos – låg sköldkörtelfunktion) – min barnläkare sade till min mor att mina endokrina körtlar var i ständig obalans, och att det kunde öka risken för framtida diabetes.
  • hade även lite högt kolesterol som upptäcktes samtidigt med min diabetes (finns i släkten)

I övrigt är jag normalviktig, äter sunt och vettigt, motionerar regelbundet, har ett blodtryck på 125/75 (har alltid haft bra blodtryck) och har aldrig rökt.
Finns ingen diabetes i min släkt vad jag vet.

För många räcker det att lägga om kosten och motionera regelbundet för att förbättra blodsockervärdena, men många gånger behövs även tabletter som ökar insulinkänsligheten.

Man kan även behöva blodtryckssänkande och/eller kolesterolsänkande mediciner.

Själv äter jag Metformin (2*500mg till frukost och 2*500mg till middag) som höjer cellernas insulinkänslighet och kolesterolsänkande medicin.

All information ovan är hämtad från broschyren Typ 2-diabetes som finns att beställa från Svenska Diabetesförbundet: http://www.diabetes.se/sv/Butik1/Produkter/

Fler inlägg om diabetes kommer framöver.

 

Mina år med diabetes 2

Som jag skrev i förra inlägget så upptäcktes min pre-diabetes (förstadium till diabetes) i samband med en hälsokontroll på företagshälsovården hösten 2009. Då låg blodsockret på 6,9, så det blev nya tester, och det låg fortfarande högt.

I samband med häsokontrollen konstaterades även högt kolesterol, så jag fick börja med kolesterolsänkande medicin. Men positivt var att jag har lågt blodtryck, (120/75 brukar det ligga på) och är normalviktig.
Även Levaxinet (mot hypothyreos) låg på fel dos, så det fick oxo justeras lite.

Jag testade kostomläggning och motion ett år, men det hjälpte inte, så hösten 2010 konstaterades diabetes 2.

Började då med Metformin 1 tablett/dag. Ganska snabbt ökade jag till två tabletter, och i februari 2011 till tre tabletter. Skälet var att fasteblodsockret envisades med att ligga högt trots att jag åt vettigt och rörde på mig så gott som varje dag.  Även HbA1c låg högt hela tiden.

Till slut blev dosen 2*500 mg efter frukost och 2*500 efter middagen i april 2011, och sedan dess har värdena hållit sig inom rimliga intervaller, om än med toppar och dalar.

HbA1c har stadigt gått neråt, från 53 i april 2011 till 42 nu i december 2012, och har senaste halvåret legat mellan 42-44, vilket är  bra.

Det som har gjort susen sista halvåret är träningen, kostomläggningen och stödet från min PT, det har gjort susen med alla prover, även kolesterolet har sjunkit radikalt.

Har minskat radikalt på snabba kolhydrater samt gluten och laktos, då min mage reagerar på för mycket gluten och laktos. Har t.ex. slutat med rena mjölkprodukter och ljust bröd, men kan äta grovt danskt rågbröd med hela frön och lagrad hårdost utan problem.
Pasta potatis och ris äter jag nästan inget av, har bytt det mot quinoa och mathavre.

Så på det hela taget mår både kroppen och magen bättre än på länge, och jag märker att jag har fått mer energi och ork, t.ex. orkar jag träna längre och hårdare utan att bli helt slut, och musklerna kan pressas mer när jag lyfter vikter.

En bra höst för mig!

Min diabeteshistoria

Jag har nu haft konstaterad diabetes 2 sedan hösten 2009 (den upptäcktes i samband med en hälsokontroll på företagshälsovården), och första året testade jag kostomläggning och motion, men fick börja med Metformin hösten 2010.

Men varför fick jag diabetes?
Jag var inte överviktig eller hade högt blodtryck, och motionerade hyfsat ofta tack vare hunden. Det enda var lite högt kolesterol.

Det finns flera olika skäl till diabetesen, vilka jag ska berätta om nu.

Jag har underfunktion på sköldkörteln, hypotyreos,  sedan 1975, och det är en autoimmun sjukdom som kan öka risken för diabetes längre fram i livet.

1994 väntade jag äldste sonen, och när jag vecka 31 så blev jag akut sjuk och fick läggas in på Mölndals sjukhus, och då upptäcktes att jag dels hade bukspottskörtelsinflammation (pankreatit) och graviditetsdiabetes. Då jag inte blev bättre fick de ta ut sonen i v 32, och han mådde finfint redan då. Därefter kunde de ge mig starkare mediciner och jag blev frisk, och även graviditetsdiabetesen försvann.

1998 väntade jag son nr 2, och i v 17 gjorde jag en glukosbelastning som visade att jag hade fått graviditetsdiabetes igen, och denna gång fick jag ta hjälp av insulinpennor för att hålla vettig blodsockernivå. Men sockret var svajigt hela graviditeten och det var asjobbigt att få vettiga nivåer, så när sonen föddes i v 41+2, blev jag glad när diabetesen försvann igen en vecka efter födseln.

Allt detta sammantaget gjorde att jag var predisponerad att få diabetes igen längre fram i livet, vilket bekräftades 2009.

Ny inriktning på bloggen + lite blandat

Eftersom jag inte skriver så mycket om min vardag i bloggen numera, så kommer jag koncentrera mig på några få ämnen som jag vill skriva om istället, och då kan det bli tätare uppdateringar här.

Bloggen blir mer inriktad mot dessa ämnen framöver: träning, kost, diabetes, mobilbilder, naglar och ibland lite vardag, eventuellt något fototema ibland.

Kan ju berätta att träningen går väldigt bra, och jag har nu börjat träna hårdare och mer på allvar med hjälp av min PT. Tidigare var det balans, kost och stretching som gällde, men nu mår kroppen bra och har energi, så nu kan jag satsa ordentligt på själva träningen.

Jag ligger fortfarande under 70 kg, och vid sista blodproverna i veckan så hade det dåliga kolesterolet minskat betydligt, och långtidssockret (HbA1c) ligger nu på 42, vilket är mycket bra. Överhuvudtaget så har alla värden blivit bättre under hösten.

Till våren blir det ytterligare 10 gånger med min PT, och då kommer vi satsa hårt på träningen, både styrka, balans och kondition.