F\u00f6r en diabetiker \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla koll p\u00e5 sina blodsockerv\u00e4rden, s\u00e5 att man har en j\u00e4mn och bra niv\u00e5 p\u00e5 blodsockret, d\u00e5 f\u00f6r h\u00f6ga v\u00e4rden \u00e4r skadliga f\u00f6r kroppen och ger \u00a0f\u00f6ljdsjukdomar och komplikationer p\u00e5 sikt.<\/p>\n
Jag saxar en beskrivning p\u00e5 blodsocker och insulinets funktion i kroppen:<\/p>\n
Insulin bildas i bukspottk\u00f6rteln<\/em><\/span><\/p>\n F\u00f6r att kroppen ska fungera beh\u00f6ver man br\u00e4nsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framf\u00f6r allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker.<\/em><\/p>\n N\u00e4r man har \u00e4tit tar tunntarmen upp socker fr\u00e5n maten. F\u00f6r att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, till exempel i muskler och lever, beh\u00f6vs hormonet insulin. Det bildas i bukspottk\u00f6rteln framf\u00f6r allt efter att man har \u00e4tit. \u00d6verskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler f\u00f6r senare behov. N\u00e5gra timmar efter att man har \u00e4tit kommer det inte l\u00e4ngre socker fr\u00e5n tarmarna. Levern kan d\u00e5 sl\u00e4ppa ut lagrat socker i blodet.<\/em><\/p>\n Det \u00e4r viktigt att blodet har r\u00e4tt koncentration av socker. F\u00f6r h\u00f6g koncentration skadar kroppens celler. Om koncentration blir f\u00f6r l\u00e5g vid behandling med l\u00e4kemedel kan man bli skakig, svettig och omt\u00f6cknad. Det \u00e4r ovanligt men man kan bli medvetsl\u00f6s.<\/em><\/p>\n Nedsatt glukostolerans – ett f\u00f6rstadium till diabetes<\/em><\/span><\/p>\n Typ 2-diabetes k\u00e4nnetecknas av att kroppens olika celler blir mindre k\u00e4nsliga f\u00f6r insulin, och man f\u00e5r s\u00e5 kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin fr\u00e5n bukspottk\u00f6rteln r\u00e4cker det inte till. Blodsockret tas d\u00e5 inte upp av kroppens celler, utan i st\u00e4llet \u00f6kar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens v\u00e4vnader. N\u00e4r halten har n\u00e5tt en viss niv\u00e5 kallas det nedsatt glukostolerans. Det \u00e4r ett f\u00f6rstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen f\u00e5r forts\u00e4tta stiger blodsockerv\u00e4rdet ytterligare och n\u00e5r till sist den niv\u00e5 som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera \u00e5r.<\/em><\/p>\n Blodsockerv\u00e4rdet m\u00e4ts i ett blodprov<\/em><\/span><\/p>\n M\u00e4ngden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol\/l). Det kallas plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal s\u00e4ger man ofta bara blodsocker.<\/em><\/p>\n F\u00f6r att ta reda p\u00e5 om man har diabetes m\u00e5ste blodsockerv\u00e4rdet m\u00e4tas i ett blodprov. Om man misst\u00e4nker att man har typ 2-diabetes b\u00f6r man se till att f\u00e5 provet taget. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt om man \u00e4r \u00f6verviktig eller har n\u00e4ra sl\u00e4ktingar med sjukdomen, eftersom risken d\u00e5 \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r att f\u00e5 typ 2-diabetes. Har man tidigare haft graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller h\u00f6gt blodtryck b\u00f6r man ocks\u00e5 f\u00e5 sitt blodsockerv\u00e4rde m\u00e4tt.<\/em><\/p>\n Ovanst\u00e5ende kursiverade inl\u00e4gg \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n\u00a01177.se<\/a><\/p>\n Man tar s\u00e5 kallat fasteblodsocker p\u00e5 fastande mage p\u00e5 morgonen, \u00e4r v\u00e4rdena inte bra s\u00e5 tar man vid flera tillf\u00e4llen f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ev diagnos. HbA1c<\/strong> \u00e4r \u00a0ett annat blodprov man tar, och kallas”l\u00e5ngtidsblodsocker”, se beskrivning nedan. F\u00f6r en frisk person ligger HbA1c p\u00e5 27-42 mmol\/l (upp till 46 mmol\/l om man \u00e4r \u00f6ver 50 \u00e5r), v\u00e4rden \u00f6ver det indikerar p\u00e5 diabetes.<\/p>\n Sjukv\u00e5rden har lite m\u00e5lv\u00e4rden som man ska f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6lja som diabetiker (en del har instabil diabetes med hoppande blodsocker, f\u00f6r dem \u00e4r det sv\u00e5rare), se fakta nedan.<\/p>\n Sj\u00e4lv har jag fasteblodsocker som ligger mellan 5,6 – 6,6, och 2 h efter m\u00e5ltid ligger det s\u00e4llan \u00f6ver 7. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r en diabetiker \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla koll p\u00e5 sina blodsockerv\u00e4rden, s\u00e5 att man har en j\u00e4mn och bra niv\u00e5 p\u00e5 blodsockret, d\u00e5 f\u00f6r h\u00f6ga v\u00e4rden \u00e4r skadliga f\u00f6r kroppen och ger \u00a0f\u00f6ljdsjukdomar och komplikationer p\u00e5 sikt. Jag saxar en beskrivning p\u00e5 blodsocker och insulinets funktion i kroppen: Insulin bildas i bukspottk\u00f6rteln F\u00f6r att kroppen ska fungera beh\u00f6ver man br\u00e4nsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framf\u00f6r allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis… L\u00e4s vidare
\nEn frisk person har ett fasteblodsocker p\u00e5 4-6\u00a0mmol\/l,\u00a0har man 6-6,9\u00a0mmol\/l, s\u00e5 har man pre-diabetes, dvs inte fullt utvecklad diabetes.
\nV\u00e4rden fr\u00e5n 7 mmol\/l och upp\u00e5t ger\u00a0diagnosen diabetes.<\/p>\n
\nHba1c-provet bygger p\u00e5 att socker i blodet binder sig till de r\u00f6da blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en r\u00f6d blodkropp lever ungef\u00e4r sex till \u00e5tta veckor kan man genom att m\u00e4ta hur mycket socker som fastnat p\u00e5 blodkropparna f\u00e5 ett m\u00e5tt p\u00e5 hur sockerniv\u00e5erna varit under perioden.\u00a0
\nEtt h\u00f6gt HbA1c visar att sockerniv\u00e5n varit h\u00f6g en l\u00e4ngre period = diabetes.<\/p>\n\n
\nSenaste HbA1c l\u00e5g p\u00e5 42, blodtycket har alltid varit bra, och kolesterolet har sjunkit fr\u00e5n 2,8 (nov 2011) till 1,6 i december 2012.<\/p>\n